Anna König Jerlmyr, finansborgarråd
Möte för ett tryggare Stockholm
I onsdags träffade jag ministrarna Mikael Damberg, Morgan Johansson och Lena Hallengren, tillsammans med andra kommunstyrelseordföranden i Sverige som har så kallade riskzoner eller utsatta områden i sina kommuner. I Stockholm, som i andra delar av landet, sker droghandeln öppet i våra centrum, barn och unga blir rånade på mobiltelefoner och kläder och sprängdåd skakar människors vardag i vanliga bostadsområden. Från kommunernas sida gör vi allt vi kan för att hela Stockholm ska vara tryggt. Den negativa utvecklingen måste vändas och vi är många som vill se ett kraftfullt agerande från regeringen. Under mötet tryckte jag på vad vi i Stockholm nu behöver:

  • Fler trygghetskameror
    Regeringen måste ge polisen förstärkta resurser så att de kameror som är planerade också sätts upp. Vi har drivit på så att kameror ska sättas upp på ett stort antal platser. Men idag blir det onödiga väntetider för att polisens IT – enhet inte kan prioritera Stockholmsområdet.
  • Fler områdespoliser
    Polismyndigheten måste tydligare prioritera så att områdespoliserna får arbeta där de behövs som mest.
  • Snabbare lagföring
    Utvidga så att alla stadsdelar i staden arbetar med snabbare lagföring.

Kostnadskontroll i projekt
Vid sidan av trygghet är ekonomi min viktigaste prioritering den här mandatperioden. Vi sänkte skatten direkt när vi tillträdde, vilket gynnar de kommuninvånare med minst marginaler, vi minskar skuldutvecklingstakten, ökar intäkterna och håller i kostnaderna i olika projekt. I Svenska Dagbladet fanns det i veckan en opinionstext om kostnadsfördyringar, bland annat om Stockholm Vatten och Avfalls fördyringar i Bromsten. Ibland kan något som framstår som en fördyring egentligen handla om att det tillkommit fler bostäder under projektets gång och att fler stockholmare behöver tillgång till vatten. Det leder till högre kostnader för Exploateringskontoret och Stockholm Vatten och Avfall. I detta projekt var också markförhållandena sämre än vad som först var känt vilket också fördyrar. Men vi kommer inte acceptera så kallade glädjekalkyler för att driva igenom projekt. Budskapet från vår sida till bolag och förvaltningar är glasklart, håll i projektkostnader och vårda varje skattekrona.

Kampanj på Östermalm
På lördag kl.12 kampanjar jag på Östermalmstorg. Kom gärna förbi om du har möjlighet!

Joakim Larsson, Stadsbyggnadsborgarråd
Utbyggnaden av Gröna Lund
Utbyggnaden av Gröna Lund godkändes i torsdags av stadsbyggnadsnämnden. Detaljplanen innebär att en parkeringsplats bredvid Gröna Lund återgår till att bli nöjesfält såsom det var fram till 1950-talet. Förslaget tillåter generell bebyggelse om 12 meter med en högsta tillåten topp om 45 meter som placeras längst bort från befintlig bostadsbebyggelse. Det här är ett bra förslag som kommer att utveckla Djurgården och Stockholm som besöksdestination. Strandbryggan och de nya butikslokalerna med åretruntverksamhet tror jag många stockholmare kommer att uppskatta. Det blir ett lyft för hela området när det som idag är en trist parkeringsplats blir en del av Gröna Lund.

Vi kommer att följa processen noga för att se till att de gestaltningskrav som ställs på upprustningen av Falkenbergsgatan och de höga topparna följs.Under måndagens kommunfullmäktige godkände vi detaljplanen för Sturekvarteren som nu ska återställas och öppnas upp för stockholmarna. Förvanskade fasader kommer att restaureras till sitt ursprungliga skick, liksom marmorhallarna som också får en ny entré och tunnelbaneuppgång. Flera nya torg och innergårdar skapas. Jag är glad att vi äntligen kan gå vidare med utvecklingen av en av Stockholms mest centrala platser som är ett centrum för nöjes- och affärsliv. De ursprungliga planerna innebar omfattande rivningar som både skulle förstöra flera kulturhistoriska byggnader och göra Stureplan till en byggarbetsplats under nära ett decennium.

Nu har vi arbetat om förslaget, minskat rivningarna, säkerställt att handlare kan bedriva sin verksamhet i så hög utsträckning som möjligt och fokuserat på att återställa Stureplan till sin forna glans.

Dennis Wedin, bostads- och fastighetsborgarråd
Bostadspolitisk debatt i fullmäktige
Veckan inleddes med kommunfullmäktige, och en bostadspolitisk debatt mot Feministiskt initiativ. Fi menar att när den grönblåa majoriteten tillåter småskaliga ombildningar så går det emot FN:s Agenda 2030 mål om hållbara städer. Det är naturligtvis helt felaktigt. Sanningen är att målet handlar om att främja olika boendeformer för olika behov. Det innebär att det behövs blandade upplåtelseformer – såväl bostadsrätter som hyresrätter, villor, radhus och kooperativa ägandeformer.

Det är exempelvis därför som vi öppnade upp för ombildningar i de stadsdelar som starkast domineras av hyresrätter. Det är de stadsdelar i Stockholm där det vore som mest betydelsefullt med fler bostadsrätter.I onsdags var det sammanträde med Bostadsförmedlingens styrelse, och ett av ärendena som behandlades var årsbokslutet för 2019. Trots ett svårt läge på bostadsmarknaden så är det positivt att vi nu ett år efter valet kan visa på goda resultat och att antalet förmedlade bostäder ökade med 1 575 stycken under 2019. Totalt förmedlades 15 030 bostäder, det är nytt rekord. Bokslutet visar att den genomsnittliga kötiden för att få en bostad var 10,5 år. Samtidigt hade hälften av de som fick lägenhet en kötid på 0 – 10 år, och det skiljer sig mycket mellan olika stadsdelar.

Hela 78 procent av de som står i bostadskön gjorde ingen intresseanmälan under förra året. Det är alltså viktigt att inte förväxla det stora antalet personer i bostadskön med personer som skulle vara i akut behov av en bostad. Det stora problemet är, som jag ser det, att vi har en dysfunktionell bostadsmarknad i Sverige. Bostadsbristen slår hårt lokalt, men det är på nationell nivå som lagstiftning och strukturer behöver förändras. Det förvånar mig därför att regeringen tar så lättsamt på bostadskrisen, inte minst i Stockholm.

Vi behöver få igång flyttkedjorna, reformera plan- och bygg reglerna för att underlätta nybyggnation och se över effekterna av de samlade kreditrestriktionerna, inte minst det senaste amorteringskravet.